En lite skvalpig hamn var det, men det var inte så farligt. Fiskebåtarna kom in tidigt på morgonen med leverans till Fiskelaget, en fiskaffär bara en bit bort. Men annars låg vi tryggt och bra.

Hit kom jag i skrivandet och då hade jag lagt in en annan bild här ovanför. Janne hade nämligen nu på kvällen gett sig ut i dingen med metspöet. Strax efteråt så dunsade dingen i båten och upp kom Janne med ett Aj, Aj. Han hade stuckit sig på en fisk han fått på spöet. Var det en fjärsing frågade jag honom, men det trodde han inte. Vi tittade i fiskboken och mycket riktigt var det en fjärsing. Snabbt på med en kastrull vatten på spisen och ner med fingret i det snart uppvärmda vattnet. Det gjorde rejält ont i fingret och han kände en “killande känsla”upp till armbågen. Eftersom fjärsingstick skulle likna huggormsbett så åkte kortisontabletterna fram. 8 st löstes i vatten och Janne fick svälja ner detta. Nu har han stått med fingret i varmvatten i 1,5 timme ungefär och det känns mycket bättre. Ett tag funderade vi på att anropa läkare och sjöräddning, men vi ringde till LarsInge i stället. Han har också varit med om detta en gång. Vi fick reda på att det vi gjort var det rätta, så vi avvaktar.

Nu är Janne uppe och hoppar igen. Han har fått loss fisken utan att sticka sig mer. Polygrip och tång funkade. Så nu fiskar han igen. Medan vi stod uppe i sittbrunnen så simmade nämligen ett stim med stora makrillar ut och in i den lilla vik vi ligger i. Vi får väl se hur det går.

Så här är ett tips. Ta inte i en fisk som ser ut så här. Och gör ni det, så håll det stuckna fingret i så varmt vatten som möjligt, omedelbart och under minst en timmes tid. Har ni kortisontabletter så ta några sådana också.

En vacker, men giftig fisk.

Nu börjar jag om från morgonen idag. Vi hade bestämt oss för att ta en cykeltur bort till den långa sandstranden. Sjøsanden heter den. Janne monterade ihop våra cyklar och vi gav oss av. Först till turistbyrån för att få en karta, sedan bort efter gatan mot stranden.

Vilken strand det var. En ren sandstrand utan sten i vattnet, men en aning kallt i vattnet. Det blev vada och inte bada.

Stranden ligger i ett vackert parkområde, där det går stigar kors och tvärs. Vi cyklade vidare. När vi hittade en skylt med hänvisning till Risørs växthus. Dit cyklade vi. Här gick vi runt och kollade en stund. Det var en engelsman i början på 1900-talet som hade anlagt detta ställe. Pampiga hus, stora gräsmattor, exklusivt växthus för den tiden och naturligtvis tennisplaner. En egen liten strand fanns det nere vid havet. Det hade förfallit tills 1992 då det rustades upp av något sällskap i Mandal. Nu var det ytor för allmänheten att ströva på. De hade också en utställning av skulpturer i trädgården. Stenansikten av olika slag, av en och samme skulptör.

En del av växthuset hade varit upp-

värmt året runt. Ni ser skorstenen

som sticker upp i bakkant. Vi var

inne i växthuset och provsmakade

vindruvorna, men de var dåligt

mogna.

Statyerna var inbjudande att känna på, så Lisbeth klappade sig runt bland dem.

På huset hade de en härlig uteplats under tak. Där kunde man hängt en gungande hammock.

En enorm blodbok växte där

också. På bilden ser den mörk

ut, men den hade en häftig

mörkröd färg.

Vi cyklade vidare härifrån och hittade mera stränder med sand. En fascinerande natur att cykla genom. Härliga stigar genom lummig skog och så ut vid långa sandstränder. Utanför ligger öar som är höga och bergiga. Kombinationen av höga berg och långa sandstränder känns konstig. Det brukar vara antingen eller. Så småningom cyklade vi tillbaka till kajen. Där köpte vi lite delikatesser i fiskbutiken. Rökt torsk, fiskekaka, fiskpyttipanna, fisklasagne, skaldjurssallad och lax. Det blev en härlig fika av detta, som vi avnjöt i båten.

Sedan drog Lisbeth till Coop-butiken för att inhandla mera bröd och mjölk. Janne packade ihop cyklarna under tiden. Sedan var det dags att segla vidare. Eftersom klockan var rätt mycket så bestämde vi oss för att bara ta oss en bit från Mandal och stanna i naturhamn.

Det blev motorgång eftersom det blåste för lite. Vi hittade rätt vik och gick in till bryggan och lade oss. Här var mycket knott, men lugnt och fint.

Ända tills Janne började fiska fjärsing förstås. Men det har jag ju redan berättat.

Nu sitter han här lugnt i båten och känner på sin finger. Den är bara lite svullen som tur är, så Lisbeth sparar nödraketerna till ett bättre tillfälle.

Någon mer fisk fick han inte idag och det var kanske tur det.

Dagens distans är 3,93 nautiska mil.

Vår position i nuläget är

58°00,113´ N

007°22,270’ O

Färdtid 56 minuter

Maxfart: 5,3 knop

Medelfart: 4,2 knop

Barometerläge: 1007-1005 (Nu faller den igen.)

Vind: Nästan ingen vind alls

Nattplats: Kammershammeren, Hille, Mandal

Vädret: Sol och ca 17-20° varmt. 16° i vattnet i Mandal och 17° här. En helt stilla kväll, med en röd stor måne hängande över horisonten.