Kl 7 i morse var Lisbeth och Madonna ute och plåtade soluppgång. Med 5,6 minusgrader och helt stilla, var det ljuvligt när solen gick upp.

Janne vaknade som vanligt lite senare, han är dock vaken mellan 5-7 på morgonen istället.

Frukost och så gav vi oss iväg.

Vi körde till stor del mindre vägar, så det var mycket att titta på. Flockar med rådjur gick lite här och där och betade mitt i ljusan dag ute på ängarna. När vi kom upp på lite höjder så fanns det faktiskt lite snö här och där längs vägarna. Vägbanorna var dock rena och torra.

Janne vill ju åka skidor så vi tog en sväng in till Sunne för att kolla läget. Syrrans två pojkar Oscar och Erik skulle visst vara här, men vi såg dm inte. Janne tyckte inte backarna såg så lockande ut, så vi drog vidare.

Nu fick Janne den briljanta idén att vi skulle fika på Tossebergsklätten. Han talade dock inte om för Lisbeth som körde att vägen gick rejält brant uppför.

En viss varning fick Lisbeth dock av denna skylt i början på vägen. Men vi försökte i alla fall. Med en massa kill i magen så tog vi oss nästan ända upp. Här nere på låg höjd var det ju ingen snö och vägbanan var ren, men ju högre vi kom desto mer is och snö. Till slut vågade vi inte chansa längre på att komma upp och som tur var fanns det en vändplats där. Vi slingrade oss ner en bit och stannade på en rastplats istället (210 meter över havet). Där fick Janne själv klättra upp till toppen via en stig som gick där. Lisbeth och Madonna ägnade sig åt att reducera hårbollarna i husbilen genom idog borstning.

Jag tror att de flesta hade låtit bli att köra husbil på dessa vägar vintertid. Men med en tossig karl i bilen så kan vad som helst hända. Man kan hamna var som helst.

Utsikt från Tossebergsklätten. 343 meter hög, men 432 meter över havet.

När vi slingrat oss ner hela vägen så åkte vi vidare uppåt. Hovfjället var nästa mål. Där vill Janne åka skidor. Även uppför den här gången, men inte lika drastiskt. Hovfjället har nämligen parkering och camping uppe på toppen och inte nedanför backarna som i Sunne.

Vi köpte oss en elplats och slog oss till ro. Solen gick ner och skidåkning blir det först i morgon. Madonna och Lisbeth var dock ute och travade runt i snön på kvällen. Det var ca 6 minusgrader och lite kall vind, men det var mycket snö. Gissa om Madonna njöt...

Det som känns lite konstigt är att nere i dalarna på platt mark, är det vår. Solen skiner och ingen snö. Fåglarna kvittrar och det luktar jord.

Sedan åker man upp några hundra meter, Hovfjället ligger 520 meter över havet, och här är det fullt med snö (70 cm) och kallt. Visserligen skiner solen och fåglarna kvittrar lite, men här är känslan vinter. Våren känns långt bort. Man kan alltså åka mellan årstiderna här uppe i Värmland.

Dagens distans 21,8 mil

Vår position i nuläget är

N 60 grader 17,73’

O 12 grader 57,92’

Höjden över havet är 520 meter

Vädret har även denna dag varit toppen. Sol och blå himmel. Bara lite blåsigare på kvällen.

Täckningen på mobiler är okej, men bredbandet fungerar inte. (Trots jättemast en bit ifrån, men det är väl inte 3G:s förstås)