Dagen började tidigt. Kl 04:50 blev vi väckta av Östersunds snöröjningskår, som skottade parkeringsplatsen framför F-kassan, trots att dom hade flyttat till nya lokaler nån annanstans. Skottade och skottade, det var en kille som körde en jättedumper till traktor, och petnoga var han. Det verkade som om inte en snöflinga fick ligga kvar. Han plogade till och med framför vår dörrmatta med en millimeter till godo, snacka om precisionsarbete.

Väderrapporten talade om mycket snö i Norrland under lördagen så vi bestämde oss för att ta in på en camping och ligga still någon dag. Ut på nätet för att leta vinteröppna campingar, det fanns några stycken på vägen till Arvidsjaur som är vårt nästa etappmål. Inga problem med andra ord.

Vi packade ihop oss och drog iväg, Astrid talade som vanligt om vägen, men jag (Janne) tyckte inte att det stämde, så det blev en sightsingtur genom Östersund, innan vi kom ut på den väg som Astrid från början hade sagt var den rätta.

Fin väg de första tio milen, oändligt raka med blånande berg i bakgrunden och skog runtom, mycket skog, fast här och där kunde vi skymta kala toppar i väster, vi har ju kört längs med den skandinaviska fjällkedjan ända sedan Mora.

Vi kör över Indalsälven som

får Göta älv

att likna en liten å.   

Fikapaus med Lisbeths fixade renklämmor och kaffe. Rökt renkött i tunnbrödsrulle. Sedan är det Lisbeths tur att köra, vad händer då? Jo, vägen blir naturligtvis smalare och full med is som vanligt. Hon tror väl att jag planerar det hela men det gör jag inte, jag har aldrig varit norr om Östersund med bil förut. (Jag tror han fuskläser på vägverkets hemsidor kvällen innan, för att själv ta de bästa sträckorna. Lisbeths kommentar, för nu gick han och duschade.)

Lisbeth fortsätter: Mil efter mil med isiga vägar och skymningen som föll. Så fort vi körde in i Lappland insåg vi att de har olika vägskötsel i olika landskap. Här var det is som gällde.

Men det var bara att köra lugnt och släppa förbi alla stressade långtradarchaufförer.

Dorotea är porten till Lappland. Mysiga julpyntade städer är trevliga att köra igenom, även om gatorna är väldigt knaggliga.

Till slut strax innan Ångermanälven, hittade vi Meselefors camping som vi siktat in oss på. Där tog vi in. Vi är enda gästerna, hittills i kväll. Så vi har alla bekvämligheter för oss själva.

De som driver stället bor i ett hus längst inne på campingen.

Vi kopplade in oss på strömmen och gick runt med Uno som äger campingen. Han erbjöd sig att tända en brasa i storstugan, där vi kunde se på tv. Men vi tyckte inte han behövde det.

Han visade oss runt och här är väldigt mysigt.

När vi fixat till husbilen med täckkappa, så var det dags att meddela var vi var. Då upptäckte vi att vi hade noll täckning på mobilerna och noll täckning på nätet. Alltså ingen kontakt med omvärlden alls. För säkerhets skull, så mamsen inte skulle bli orolig, så fick jag låna deras telefon i receptionen och ringa henne.

I morgon skall det bli rejält snöfall och blåst, så vi tänkte stanna här medans det drar över. Två övernattningar på en camping känns lite lyxigt, efter all vår vilda camping. Nu ska det tvättas kläder och duschas ordentligt länge. I husbilens dusch är vi mycket ekonomiska med vattnet. Men det fungerar utmärkt det med. Vi blir faktiskt rena, men något tonårsskvalande av vatten har vi inte råd med. Så nu ska vi tonårsduscha med mycket vatten.

Distansen idag är 21 mil.

Vår nuvarande position är

N 64 grader 26,3’

O 16 grader 47,8’

Och täckningen är zero. Den här sidan kommer ni inte att få läsa förrän vi kommit till trakter med bättre täckning. men skriva den kan vi ändå göra på rätt dag.